‹ Tillbaka
Spara som favorit | Tipsa en vän | Skriv ut sidan
GÖR DET SJÄLV
Snickarens yrkesspråk är ofta mera lättförståeligt än många andra hantverkarspråk. En av orsakerna till detta är att många och stora delar av t ex byggnadssnickeriet med åren fått Gör- Det- Själv- karaktär. Därmed har många yrkesuttryck blivit allt vardagligare, samtidigt som åtskilliga gamla beteckningar fått en språkdräkt av mera modernt slag. En hel del traditionella beteckningar lever ändå kvar och kan då och då leda till ett och annat missförstånd - inte sällan av smålustigt slag.Ett par andra orsaker till att snickarspråket - i varje fall bland småhusbyggarna blivit mera allmängiltigt är dels att snickaren blivit något av en "hustomte", som inte alltid håller så hårt på skrågränserna, och som dels kommit att arbeta med både amatörer som hantlangare och därvid tvingats använda ett enklare språk. I och för sig ger detta många fördelar, men ökar samtidigt risken för missförstånd, eftersom fackuttryck nästan utan undantag är koncisa, d v s när de används i sina rätta sammanhang.
Ett exempel på detta kan vara följande:För en vanlig småhusägare är begreppet härdig oftast förknippat med växter som kan odlas under vissa klimatförutsättningar. Växten ifråga är alltså motståndskraftig mot t ex låga jordtemperaturer. Även inom byggspråket står härdig för motståndskraftig, men där används också finare graderingar.Man talar t ex om att ett material är "i hög grad härdigt", vilket är detsamma som "beständigt". Eller också kan det vara i "lägre grad härdigt", vilket betyder att det är "tåligt". Ibland är yrkesspråken ganska mustiga och folkliga till sin karaktär. Sådana beteckningar är oftast mycket gamla och vilar på ett förstärkande bildspråk, som i våra dagar kan te sig ganska humoristiska. Man skulle kunna tro att bildspråket förtar entydigheten i ordens betydelse. Men så är praktiskt taget aldrig fallet.En hornkvist är t ex en betydande kvistbildning i ett virke, som gör det näst intill omöjligt att bearbeta, tjurträ är vridet redan under växttiden, en frostspricka är en skada som uppstått vid isbildning och en kådlåpa är en virkesspricka fylld med kåda. Inte minst när det gäller att beställa material till t ex en renovering är det viktigt att man får just det material man behöver och ingenting annat.Därför kan det t ex vara viktigt att veta att gipsskivor är byggskivor av gips med specialtillverkad papp på båda sidor, att gipsplank är avsedda för takbeklädnad och att gipsplattor är mindre, formbestämda gipsskivor. Urvalet i ordlistan på kortets baksida är främst baserat på uttryck som kan missuppfattas eller som inte är så entydiga att de lätt förstås.ORDLISTAAnkareAnordning som håller ihop olika byggnadsdelar.AnvedInvändigt vridet trä som är svårt att hyvla.Balk BjälkeBilaBred och lång, kortskaftad yxa för släthuggning av timmer.BindareLängsgående virke som håller ihop takstolsrader.BjälkeFyrkantsvirke med 200 mm som minsta tjocklek eller bredd. Även lång, liggande byggnadsdel.BjälkholkAnordning för avväxling av bjälkar.BjälklagBjälkag som bär upp ett golv eller en konstruktion av bjälkar, golv, fyllning och blindbotten.BrandmurMassiv mur, avsedd att förhindra spridning av bränder.BrädaVirke med minst 70 mm bredd och mindre än 45 mm tjockt.BröstningVäggen mellan fönsterkarmens undersida och det färdiga golvet.BröstpanelInvändig panel i jämnhöjd med fönstrens underkant.DiktningTätning av vägg.DragspikSpik som är längre än 5 tum.DrevlingStor platt spik med hake i stället för huvud.DvärgKort vertikal stolpe som bär nockåsen i bockburet taklag.DymlingTräplugg som håller i stockarna i en timmervägg.FasadlivUtsidan av en färdig yttervägg.FotbrädaUnderlag för plåtskoning längs takfoten på ett tegeltak.FylleDialektalt ord för blindbottenfyllning.FönsterluftUtrymmet mellan två fönsterbågar eller karmdelar.FörvandringLiggande väggpanel, där varje bräda: överkant döljs av den överlappande brädan ovanför.Hak Inskärning el skåra, äv. inåtgående vinke eller hörn.HammarbandÖversta vågräta bjälken i ett ramverk.HanbandKortaste vågräta virket i en takstol.HångelTrätyngder på halmtak.HängsleBandformigt gångjärn.HögbenDel av sparrtakstol.KortlingKort virkesbit.LäktVirke som är högst 50 mm tjockt och 63 mm brett.MasurMissbildning i trä p g a abnorm knopputveckling.MesulaMittstolpe som bär upp tak.NavareSkedformad borr.Nägla SpikaOxhyvel TvåmannahyvelPostVertikal eller horisontal fönsterluftsskiljande del av fönsterkarm.RaftStång eller stör till takstolssparre.RegelVirke med 34-63 mm tjocklek och 70 125 mm bredd.RibbVirkesavfall efter kantning.RyggåsÖversta bärande bjälken på ett sparrtak.SkiftesverkVäggkonstruktion med liggande plank eller bräder (pålar), infällda i en stomme av stående stolpar, sammanhållna nedtill av syll (fotträ) och upptill av väggband (lejd).SlanaLångt, smalt obarkat virke.SlätknutLiggtimmer som saknar utskjutande knutsskallar.SmygFördjupning eller vinkel mellan två plan.SparreVirke med nästan kvadratiskt genomsnitt.SpillkråkaSpeciellt stämjärn.SyllVirkesdel som är upplag för bärande vägg eller bjälklag.TaklagBärande stomme i yttertak.TakskäggDen del av takfallet som skjuter ut över fasaden.TassSparrens nedersta ände i en takstol.TjurträVäxtvridet virke.Trossbotten BlindbottenTumAvskaffat, men ändå ofta använt längdmått inom byggbranschen. 1 engelsktum = 2,54 cm.TväryxaYxa med tvärställd egg.UnderslagKlena golvbjälkar ovanför t ex källarvalv.