‹ Tillbaka
Spara som favorit | Tipsa en vän | Skriv ut sidan
GÖR DET SJÄLV
Sluttande tomter och tomter med andra nivåskillnader ger ofta rika möjligheter till mera livfulla trädgårdsanläggningar än helt plan mark. En förutsättning är dock att i varje fall mera svår-forcerade höjdskillnader förbinds med bekväma trappor eller trappväggar. Ofta är det naturligt att bygga dessa trappor av sten eller annat hårt material, men i många fall är enkla, "mjukare" trätrappor en nog så god lösning. En av flera stora fördelar med sådana trappor är att de kan tillverkas där man har en bra arbetsplats och nära till nödvändiga verktyg. Är trappan inte alltför stor kan två personer sedan lyfta den på plats.Nivåskillnader i trädgården är så pass attraktiva att de avläggare som svarar för grovplaneringen i småhuskvarter inte sällan skapar skilda nivåer med schaktmassor. Dessvärre fullföljs inte alltid intentionerna. När husägaren tar över tomten för att själv finplanera den är det så mycket annat som får förtur att eventuella trappbyggen skjuts på framtiden.Följden blir att man börjar gå t ex i vallen och när den upptrampade stigen efter några veckor är ett faktum är trapplanerna helt glömda. På tomter med naturliga nivåskillnader blir resultatet ungefär detsamma - om det inte är så illa att väsentliga delar av marken förblir outnyttjad därför att den är svår att nå.
Ett vanligt exempel på det senare förhållandet är att man helt enkelt bortser från möjligheten att terrassera sluttningstomten, förbinda terrasserna med trappor och på så sätt vinna såväl planterings-, som lek- eller umgängesytor.Ett av skälen till dessa misstag är att trappbyggen kan förefalla både tidsödande och besvärliga. Faktum är emellertid att en fungerande trädgårdstrappa kan vara mycket enkel att tillverka. Görs den i en stadig konstruktion av material som tål väder- och markpåfrestningar, och placeras så att den tål att gå och springa i utan att rubbas ur sitt läge, har man inte bara valt en trappa som håller i många år utan också är så diskret att den flyter in i den övriga anläggningen.En trätrappa har, som sagts, många fördelar. Trä passar bra till de flesta växter och det går snabbt att såga till och montera de olika trappdelarna. När trappan ska läggas på plats behöver man i regel bara schakta ur vallen eller sluttningen, lägga fästena i en bädd av grus och sand och eventuellt göra en extra förankring med t ex bockade armeringsjärn.På följande kort visar vi två typer av enkla trätrappor för trädgården. Båda kan för övrigt också kopplas till ett hus inte minst som en tillfällig trappa till villan eller fritidshuset - innan man är riktigt säker på hur man vill utforma entrén till huset.
Verktyg: Borrmaskin m borrstål (1) Fogsvans (2) Hammare (3) Putshyvel (4) Snickarklubba (5) Stämjärn (6) Vinkelhake (7) Smygvinkel (8) Skiftnyckel (9) Limknektar (10) Tumstock (11) Penna (12) Strykmått (13) Skruvmejsel (14)Redskap:Spade med spetsigt skär (15) Skyffel (16) Spett, ev SkottkärraMaterial:Vangstycke 50x100 mm, Vangstycksklossar 45x145 mm, Sättsteg 70x20 mm. Delade plansteg 45x95 mm, Hela plansteg 45x190 mm, Fuktsäkert lim, Skruv, muttrar och brickor, Vangskruv, Grus och sand. Till vangstycken och vangstycksklossar kan ohyvlat virke användas, medan trappans synliga delar bör vara av hyvlat virke - allt tryckimpregnerat i A och AB-kvalitet.
Värt att vetaSkisserna nedanför upptar inga mått, eftersom trappornas funktion och bredd bör vara avgörande för dimensionen. Ju bredare trappan är och ju hårdare slitage, desto kraftigare bör virket vara.
Skissen visar två exempel på trappor. Lägg märke till att trappan med sättsteg också har plansteg av två brädor, som läggs med ca 5 mm mellanrum. Med de trekantiga vangstycksklossarna blir denna trappa helt inbyggd. Trappan utan sättsteg är förstärkt med vangskruv, som dras fast med muttrar. Planstegsspåren kan ersättas av enkla stödklossar, 50x75 mm. Görs trappan bredare än 1 m bör planstegen få ett extra stöd av vangstyckstyp. Normalt planstegsdjup är 300 mm och sättstegshöjd 150 mm.
1.Skala av matjorden och schakta ur under-liggande mark på den plats i slänten där trappan ska ligga.
2. Mät trappans hela djup. Dela måttet med sättstegets djup, normalt ca 300 mm, och du får veta antalet plansteg.
3. Mät trappans hela höjd. Dela måttet med antalet plansteg och du får veta sättstegshöjden, normalt ca 150 mm.
4. Kapa vangstyckena och snedsåga ändarna så att dessa ansluter plant tillmarken - både upptill och nertill.
5. Mät upp höjden och skråsåga. Måtta noga de trekantiga vang-stycksklossar till varje plansteg.
6. Förborra klossarna och ner i vangstycket ca 3 cm in på den vågräta ytan och på skrådden från dess lodräta.
7. Limma och skruva sedan varje kloss med tillräckligt långa träskruvar i ett stadigt förband.
8. Kapa sättstegsbrädorna och skruva eller spika dessa mot och i jämnhöjd med vang-stycksklossarna.
9. Kapa planstegsbrädorna. Lägg inre brädan dikt mot sättstegen, den yttre med 5 mm springa. Förborra.
10. Lägg yttre planstegsbrädan så att du får en ca 10 mm utskjutande s k stegnos. Fasa ytter-kanten med en putshyvel.
1. Såga upp vargstyckena och markera mycket noga planstegens placering med penna, vinkel-hake och smygvinkel.
2. Såga med fogsvans eller ryggsåg för planstegens spår i vangstyckena. Räkna med ca 100 stegnos.
3. Hugg sedan ren spåret till rätt djup med stämjärn. Observera att planstegen ska gå trögt in i spåren.
4. Kapa planstegen och såga bort ca 10 mm på varje sida för att stegnos överlappa vangstyckena.
5. Stryk fuktsäkert lim för utomhusbruk i vangstycksspåren och slå planstegen på plats med en klubba.
6. Dra ihop konstruktionen med limknektar, förborra och förstärk stegen med skruv från vangstyckenas utsida.
7. Till sist: förborra och förstärk trappan upptill och nertill med vangskruv, brickor och muttrar