Bullerskydda och minska bullret inomhus

minskat-buller-inomhus-sover-skont.jpg

I den här artikeln hittar du utförlig information, värdefulla tips om hur man kan bullerskydda och minska bullret inomhus.

Även om trafikbuller och liknande oljud är ett av vår tids stora gissel visar vi ofta större tolerans mot detta än mot det buller som uppstår innanför våra egna väggar. Dessbättre står vi inte helt maktlösa inför det senare vilket oftast är fallet med de störningar som kommer utifrån.

Dels har vi chansen att ta större hänsyn till varandra, dels kan vi utnyttja en eller annan teknisk finess och på så sätt bland annat förbättra ljudisoleringen. En vardagsfilosof lär ha sagt följande: ”Förr i tiden rusade man ut på farstutrappan för att se vad som var på färde så fort man hörde bullret från en flygmaskin som närmade sig på låg höjd. Numera gör man samma sak när man hör det svaga klappret från hästhovar.”

Denna begrundan sätter pekfingret på två saker. Med tiden vänjer vi oss vid ständigt återkommande ljud, medan vår toleransnivå för sporadiska störningar alltid är tämligen låg. Eftersom vi numera oftast lever tätt inpå varandra borde därför ljudisoleringen inom en byggnad vara betydligt bättre än vad som vanligen är fallet, inte minst därför att bristerna faktiskt utsätter oss för stress av två slag.

I det ena fallet störs vi av ljudet från en alltför högt uppskruvad högtalare, av stegljud från ovanvåningen, av barnskrik, högt tal, tappljud från vatten och avloppsledningar, av pianoklink, bruset från hushållsmaskiner och kanske av det genomträngande surret från en sy eller borrmaskin.

I det andra fallet störs vi av vetskapen att vi själva stör familjen eller grannarna genom att göra saker som vi måste eller mycket gärna vill göra och som ofrånkomligt orsakar buller. Denna sida av saken kan vara nog så frustrerande som när vi själva blir störda.

Lite hårddraget kan man säga att ljudisolering mera är en fråga om planering än om val av material. Underlät man att tänka ”Ijudmässigt” när huset byggdes är många försummade åtgärder både svåra och dyra att göra i efterhand något som kan bli ett stort problem om man tar över ett äldre hus och råkar vara ljudkänslig.

Att effektivt ljudisolera golv, väggar och tak i efterhand får nämligen lätt kostsamma följder. Kan du till exempel inte isolera golvet underifrån, utan måste höja golvnivån, påverkar detta ofta listverk, trösklar, dörrar och skåp. Arbetet får då snabbt mer karaktär av genomgripande ombyggnad än av lättare justering.

Innan du ger dig på mera omfattande arbeten finns det därför alla skäl att först pröva enklare, kompletterande isoleringar och förbättringar av akustiken. En del sådana arbeten är för övrigt särskilt lämpliga att göra i samband med renoveringar och underhåll av andra skäl.

Ljudisolerade mellanväggar

Inte minst i många äldre hus är ljudisoleringen i mellanväggarna undermålig. De allra flesta består av golvsyll, taklina och mellan dem stående reglar, inklädda med något slags skivmaterial. Det säger sig självt att en sådan enkel konstruktion inte är särskilt ljudisolerande. Snarare fungerar en vägg av det slaget som något av en ”trumma” eller förstärkare.

Lägger du däremot in två skikt mineralullsskivor mellan väggbeklädnaden och ”sick sackar” de stående reglarna får du en helt annan ljudisolerande effekt. En sådan förbättring förutsätter emellertid nästan alltid att du byter ut den gamla väggen mot en ny.

Metoden är givetvis också bra om du vill göra två mindre rum av ett större, vilket ju inte är ovanligt när barnen börjar ställa krav på egna krypin. Den övre illustrationen ”ny mellanvägg” visar hur en sådan ljudisolerad mellanvägg är uppbyggd. Dimensionen hos de stående reglarna styr golvsyllens och taklinans dimension, så till vida att detta stommaterial, genom sick sack montaget, ska ge utrymme för i princip dubbel regeldimension.

Den nedre illustrationen ”befintlig mellanvägg” visar hur du förbättrar ljudisoleringen i en redan befintlig vägg. Observera dock att denna teknik inte är lika effektiv och gör att du går miste om 6-7 centimeter golvyta för varje isolerad väggyta det utrymme som nya reglar, fyllnad och beklädnad fordrar.

Tips!

Självfallet kan man använda vilken typ av väggbeklädnad som helst efter en ljudisolerande förstärkning, men har du möjlighet att välja gipsskivor istället för t ex lätta spånskivor är detta en fördel. Tyngre skivmaterial ljudisolerar praktiskt taget alltid bättre än den mer lättviktiga typen.

Ny mellanvägg

Så här ser en ljudisolerad mellanvägg ut ovanifrån.Så här ser en ljudisolerad mellanvägg ut ovanifrån. Lämplig arbetsgång är följande: Spika de stående reglarna (1) sick-sack i golvsyll och taklina. Lämpligt avstånd från regelmitt till regelmitt (2) är 30 cm. På reglarnas ena sida alltså mot varannan regel sätter du 13 mm gipsskivor (3). Montera hela ena sidan först, så att du får stöd för isoleringen. Mellan och under varannan regel lägger du två skikt mineralullskivor, t ex 4 cm tjocka (4) och 3 cm tjocka (5). Avsluta med andra sidans beläggning, 13 mm gipsskiva (6). Mycket ljud ”slaskar” ut genom otäta fogar och springor. Täta dessa noga.


Befintlig mellanvägg

Så här kan du bättra på ljudisoleringen av en redan befintlig mellanväggSå här kan du bättra på ljudisoleringen av en redan befintlig mellanvägg (du ser väggen i genomskärning ovanifrån): Mot den vägg som redan finns (1) spikar du stående reglar (2) i förslagsvis dimensionen 5 x 5 cm och med 60 cm cc avstånd. Mellan reglarna lägger du en 5 cm tjock mineralullsskiva (3) och avslutar med 13 mm gipsskiva (4), som spikas mot reglarna. Det är viktigt att fogar och springor tätas.


På träbjälklag
Träbjälklag

På cellplast
Cellplast

På betongbjälkllag
Betongbjälklag

På korksmulepapp
Korksmulepapp

På sand
Sand

På papp
Papp

Exemplet ”På papp” har stora fördelar om du har ett gammalt torp med slitet och arbetskrävande brädgolv och med en takhöjd som kanske är i lägsta laget. Golvspånskivan, som inte behöver vara mer än 10 mm tjock, tär inte på takhöjden, du får ett bra undergolv för t ex en plastmatta och den stegljudsdämpande pappen förbättrar stegljudsisoleringen. En snabb och lätt läggning får du på köpet.

Varning

När du planerar att förbättra ljudisoleringen i t.ex. en vägg måste du ta hänsyn till utanpåliggande, befintliga el- och VVS-installationer. Sådana får ej byggas in!

Om du använder mjuka möbler för att minska efterklangen i t ex ett musikrum måste du se till att möblerna inte skärmar av ljudet från högtalarna. Annars är risken stor att en väsentlig del av diskantljudet går förlorat.

Små detaljer har stor betydelse

Vi har redan konstaterat att effekten av olika bullerskydd i hög grad har med förutseende planering att göra. Detta gäller givetvis särskilt sådant buller som kommer utifrån. När det gäller buller som uppstår och fortplantar sig inom en byggnad tillkommer en annan viktig sak, nämligen stor noggrannhet vid alla försök att stänga inne eller dämpa störande ljud. Det är mycket ofta små, till synes obetydliga detaljer, som ger stor effekt.

Ifråga om småhus finns inga detaljerade föreskrifter för bullernivåer, men titta ändå lite närmare i en byggnormstabell (se kortets baksida). Denna anger några högsta tillåtna ljudvärden för andra bostadsformer och med hjälp av siffrorna kan du bilda dig en uppfattning om var toleransgränserna går.

Värdena uttrycks i decibel, som förkortas dB. Generellt blir en ljudisolering effektivare ju tjockare den är, men låga värden skulle man aldrig kunna nå utan den nämnda noggrannheten, gärna kombinerad med ett eller annat knep.

Ett exempel på ett sådant knep är den redan beskrivna väggtekniken med sick-sackat regelsystem. På liknande sätt kan man bygga med skilda syllar och/eller reglar, så att reglarna står mitt emot varandra, men skiljs åt av en luftspalt, som inte behöver vara bredare än 25 millimeter.

Man kan också lägga mineralullsskivor i flera skikt och som väggbeläggning välja tunnare skivmaterial, men lägga både två och flera skikt på varandra, helst med förskjutningar, så att man slipper genomgående fogar.

Fogar och andra springor är ett kapitel för sig. Varje otäthet släpper igenom oönskade ljud, varför det är mycket viktigt att alla anslutningar mot golv, tak och mötande väggar tätas med största omsorg. Sådana tätningar kan du göra på olika sätt. De tre vanligaste är att använda tätningsremsor av till exempel mineralull, fogmassa som helst bör sprutas in i hålrummen, och/eller fiberduk.

Fiberduken används dessutom som en effektiv buffert mellan olika konstruktionselement, som kan leda ljud. Det är till exempel mycket effektivt att lägga fiberduk mellan stående reglar och taklinor samt mellan reglar och golvsyllar och sedan spruta fogmassa i utrymmet som uppstår mellan reglar, golv- och takdelar (se ovan).

Men även så enkla material som bland annat papp och sand kan bidra till att man får en betydligt mer störningsfri miljö, inte minst om man besväras eller är känslig för stegljud. Några sådana golvexempel som förhoppningsvis kan ge dig idéer till din egen bostad kan du se på teckningen på kortets framsida.

Illustration på väggelementHär kan du se hur 3-4 mm fiberduk (1) skiljer väggelementet (2) från såväl taklinan (3) som golvsyllen (4) och därmed minskar möjligheterna för ljud att fortplanta sig i huset. Den tätande akustikfogmassan (5) har också stor betydelse.


Värden för luftljudsisolering och stegljud

Minsta luftljudsiolering -dBHögsta stegljudsnivå -dB
Horisontell mätningVertikal mätning
Sammanbyggda bostadshus:
Mellan bostadsrum i olika lägenheter555563
Icke uppvärmt förråd utom lägenheten och bostadsrum.484968
Annat utrymme utom lägenheten och bostadsrum.555563
Gillestuga, hobbyrum eller dyligt i olika lägenheter.525363
Övriga bostadshus:525363
Bostadsrum i oika lägenheter
Trapphus/korridor och sov- eller vardagsrum.525368
Trapphus/korridor och hall/tambur.39
Loftgång och sov- eller vardagsgång.3968
Förråd utom lägenheten och bostadsrum.484968
Mellan annat utom lägenheten och bostadsrum.525363

Akustikroblem en inredningsfråga

Dåliga akustikförhållanden är ett bullerproblem inom huset av helt egen art. Såväl ytter- som mellanväggar, tak och golv kan vara aldrig så väl isolerade utan att rummens akustik påverkas till det bättre.

Akustiken kan vara vad man i vardagslag kallar ”död”, det vill säga sakna efterklang. Detta är emellertid sällsynt. Däremot är det mycket vanligt att akustiken är i ”livligaste” laget, det vill säga har för mycket efterklang. Så är det speciellt i rum där väggar, golv och tak är av betong eller annat hårt material. Men även rum med stora, fria glasytor har ofta besvärliga akustiska förhållanden.

Det som sker är att efterklangen av ett ljud dröjer kvar lite för länge. Ljudet studsar helt enkelt mot de hårda ytorna och i extrema fall uppträder det som ett ganska kort men ettrigt eko. Störningen kan uppstå av högljutt tal, av ljudet från maskiner, av steg och dörrar som stängs. Bullret kan bli mycket irriterande.

Finns inte denna typ av buller någon annanstans brukar det uppträda i källarlokaler som gjorts om till gillestugor. Alldeles särskilt besvärande är dålig akustik för musikintresserade.

Även den mest avancerade musikanläggning kan mer eller mindre betraktas som värdelös om den akustiska miljön är alltför livlig.

Att bygga med bestämda akustiska förhållanden som mål och lyckas är mycket avancerat och förekommer endast i samband med konsertsalar och liknande. I våra bostäder behövs det inte i all synnerhet som dålig akustik där kan åtgärdas enkelt.

Vad man kan göra beror på individuella förhållanden och på hur stor dämpning av klangen man vill ha. I många fall kan det räcka med lite vidlyftigare gardinarrangemang än normalt, med mjuka mattor på golven och med en inredning av stoppade möbler. Nästa steg är att klä in taket med akustikplattor, montera ljudabsorberande väggmaterial och lägga in tjocka heltäckningsmattor.

Ibland räcker det med att dämpa två motställda ytor, till exempel golv och tak, de båda kortväggarna eller de båda långväggarna.

Relaterade artiklar

Se alla byggartiklar »

Top